Skip to content

det här med strukturellt förtryck

januari 2, 2010

Det har förekommit en liten diskussion på Twitter angående det här med strukturellt förtryck. Jag har ju väldigt svårt för att ta till mig de feministiska teorierna angående att kvinnor skulle vara strukturellt förtryckta (i alla fall om man ser till Sverige och västvärlden).

Varför har jag då så svårt att ta till mig detta? Antagligen för att jag inte ser det någonstans i min verklighet. Det handlar alltid om ”andra kvinnor” som blir förtryckta. I solidaritet med dessa kvinnor ska jag tro på ett strukturellt förtryck.

En annan orsak till att jag har svårt för att ta till mig det är att jag tror på självuppfyllande profetior. Jag tror att om jag går ut och anser att jag är förtryckt så blir jag satt i en offerposition vilket faktiskt gör mig förtryckt. Om jag tror att jag missgynnas av att jag är kvinna så tar jag bort mitt egna ansvar för att komma framåt. Jag är ansvarig för min utveckling, för min karriär och för mitt liv. Jag är helt övertygad om att jag inte gynnas av att tro att jag skulle kommit längre om jag var man.

Jag tar helt och fullt ansvar över mitt liv, det är inte alltid roligt att klandra sig själv när man misslyckas, det är inte alltid roligt att känna prestationsångest men jag tar hellre det än att skyller på något utom mig själv som jag inte kan påverka. Är det mitt eget fel kan jag alltid arbeta lite hårdare nästa gång.

Det är inte länge sedan kvinnor skötte större delen av hemmet och mannen skötte större delen av försörjningen men så är det inte längre idag. Vi delar om hemmets omsorg, på försörjningen och på ansvaret för våra barn.

Att kvinnor som grupp idag skulle vara förtryckta i Sverige är fullständigt främmande för mig. Om jag inte missminner mig klarar sig kvinnor bättre i skolan och läser oftare vidare på universiteten. Med högre utbildning ökar önskan att göra karriär och behovet av att dela på föräldradagarna.

Om man som kvinna anser att mannen inte tar tillräckligt stor del av ansvaret är det väl ett problem i deras förhållande som de får lösa, inte ett strukturellt problem som samhället ska ta hand om.

Annonser
10 kommentarer leave one →
  1. Robert permalink
    januari 3, 2010 15:35

    Jag håller ju som jag tidigare sagt inte med dig, och har en fundering. Hur kommer det sig att det finns sådana löneskillnader mellan män och kvinnor som utför samma arbete, om det inte är så att kvinnor är strukturellt diskriminerade?

    • Ludde permalink
      januari 26, 2017 20:51

      Det finns utförliga utlägg för detta men kortfattat så beror det tyvärr oftast på att kvinnor inte är lika benägna att förhandla till sig en högre lön.

  2. januari 3, 2010 16:25

    Det finns en del studier som talar för att så inte är fallet. Skillnader i lön mellan män och kvinnor kan till stora delar förklaras i skillnader i yrkes, utbildnings- och företagsval, och därigenom också branschval. I samband med att kvinnor skaffar sig utbildningar som efterfrågas och andelen kvinnor inom ledande befattningar så blir det fler och fler kvinnor som har välbetalda arbeten.

    Trots detta finns det en något överrepresentation av män i tillverkningsindustri, byggindustri och i transportsektorn. Liksom det finns överrepresentation av kvinnor inom handel, fastighetsbolag, samt uthyrnings- och företagsservicefirmor.

    Givetvis kan man fråga sig varför kvinnor i större andel väljer yrken med en något lägre lön.

    Man kan ifrågasätta om det verkligen råder en omfattande och systematisk lönediskriminering av
    kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. Ibland talar man om 15-20%. En osanning blir inte sann för att man upprepar den. I undersökningarna är det lätt att ”glömma bort” förklarande faktorer som ålder, yrke, företag och marknadens efterfrågan.

    Om man, som Svenskt näringsliv gjorde i en undersökning från 2005, rensar bort löneskillnaden mellan män och kvinnor för skillnader i yrke, ålder och utbildning är den oförklarade löneskillnaden 4,8 procent. Då saknades ändå de viktiga variabler som till exempel antal år i yrket, antal år i företaget, arbetets svårighetsgrad och komplexiteten i arbetsuppgifterna vilket också har betydelse för lönenivåerna.

  3. januari 3, 2010 16:41

    Svenskt Näringsliv gjorde en genomgång av mäns och kvinnors löner inom kategorin specialistarbete, undersökningen visade att en stor del av mäns och kvinnors löner sammanfaller. Undersökningen visade dock att en del av männens lönestruktur översteg det gemensamma De män som avvek uppåt var i större utsträckning chefer och hade längre utbildning än de kvinnor som avvek nedåt i löneläge. Detta är något som kommer att förändras i och med fler kvinnor utbildar sig längre och i högre utsträckning har chefspositioner.

    Svenskt näringsliv undersökte även om de lägst betalda jobben består av kvinnodominerade yrken. Av 25 yrken med relativt låga löner är det 13 som kan beskrivas som kvinnodominerade, 4 som är mansdominerade och 8 där fördelningen är relativt jämn.

  4. Robert permalink
    januari 3, 2010 16:48

    Tittar man istället på JämO så är den oförklarade löneskillnaden 7%. Och visst förklaras en del av att fler män är och blir chefer, men varför tror du det är så? Medlingsinstitutet har en intressant sammanställning på detta: http://www.mi.se/pdfs/pdfs_2006/loneskillnader/smftn_kv_m.pdf

    Och om det nu är så att kvinnodominerade yrken överlag är sämre betalda, talar inte det snarare för att det faktiskt FINNS en strukturell diskriminering?

  5. januari 3, 2010 16:55

    Man kan vända och vrida på det, det politiskt korrekta är att tala om strukturellt förtryck. Jag väljer att inte göra det.

    Hur det har varit påverkar hur det är idag, om färre kvinnor än män utbildade sig tidigare så finns dessa kvinnor fortfarande kvar i yrkeslivet idag vilket av den orsaken kan dra ner lönen.

    • Robert permalink
      januari 3, 2010 17:28

      Jag bryr mig inte särskilt mycket om ifall det är politiskt korrekt eller inte, för mig är det viktigare vad jag ser i statistik och i min vardag. Där ser jag att en stor majoritet av alla chefer är vita, medelålders män. Jag har svårt att tänka mig att vita medelålders män är så mycket mer kompetenta än alla oss andra att just de är bäst kvalificerade för alla chefsjobb, så vad är då förklaringen till att det ser ut så? För mig är svaret att det finns strukturer som gör att män anställer och underlättar för andra män, vilket gör att halva befolkningen stängs ute från att konkurrera på lika villkor.

      Vad är det som gör att färre kvinnor utbildat sig, som gör att år 2004 togs 83 procent av alla föräldrapenningdagar ut av kvinnor och att yrken som är kvinnodominerade är låglöneyrken?

      Du kan välja att inte prata om strukturellt förtryck, det är ditt val, men jag är nyfiken på hur du då förklarar de strukturella skillnader som finns mellan könen?

      (Nu blir det väldigt könsfokuserat, jag menar att det finns samma strukturer när det gäller hudfärg, sexualitet och andra attribut också)

  6. januari 3, 2010 17:54

    Jag vet inte vilka strukturella skillnader som finns, jag har svårt att svara på din fråga eftersom jag inte alls ser det på samma sätt som dig. Jag ser det inte som om det finns strukturer i samhället som förtrycker.

    Visst finns det diskriminering, den sker av enskilda individer riktad mot andra enskilda individer.

    Liksom dig grundar jag mina åsikter på statistik och det jag ser runt omkring mig i min vardag.

    • Robert permalink
      januari 4, 2010 10:03

      Och det är nog där jag inte förstår dig. Om det nu är så att när man lägger ihop alla individer med attributet ”kvinna”, och ser att det finns stora skillnader mellan den gruppen och gruppen individer med attributet ”män” så är det inte så långt ifrån för mig att tänka att orsakerna till den diskrimineringen beror på de attribut som är gemensamma för de diskriminerade individerna, i det här fallet ”kvinna”.

      Jag håller med dig om att diskrimineringens konsekvenser drabbar individer, och vi har som individer också ett ansvar för att se till att vi blir rättvist behandlade.

      Men jag menar också att det inte bara går att förklara de skillnader som finns med att vi är olika individer. Människan är ett flockdjur, och vi påverkas av de normer och värderingar som finns runt oss i samhället.

      Därför har också samhället ett ansvar för att se till att de individer som finns i samhället får likvärdiga förutsättningar för att göra det man vill. Om man som man inte vill bli macho-jägare så ska man inte behöva det, och inte hållas fast i en sån roll av förlegade normer och värderingar om hur individer ska vara. Jag menar att dessa normer och värderingar konserverar att t.ex. chefer är 50-åriga vita män, och ett av politikens uppgifter är att se till att 30-åriga kvinnor har samma chans som männen att konkurrera om de chefsposterna.

      Att lyfta ner allt till individnivå tycker jag är att blunda för verkligheten.

      • januari 4, 2010 21:11

        Jag tror inte att vi i frågan kommer att nå samförstånd men jag tycker att det är intressant att läsa dina synpunkter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: