Skip to content

Kvack från ankdammen – om sociala medier och politiker

oktober 28, 2010

Tomas Tobé beskriver sociala medier som en ankdamm ”Oftare handlar det om en ankdamm i Stockholm som twittrar och bloggar och försöker påverka varandra.” i Aktuellt och det klart kanske kan det vara så för en del men jag tror att det kan vara så mycket mer än en ankdamm i Stockholm.

Svt har uppmärksammat att var tredje toppolitiker har slutat blogga efter valet. Jag tror att det finns ett flertal olika orsaker till det minskade bloggandet hos politiker.

Vad jag själv har märkt efter ett val är att det efter valet kan inträffa ett visst tomrum. Allt har varit så otroligt intensivt, man lever 24 timmar om dygnet med politik. Direkt efter valet vet man ofta inte vad som kommer att hända. Personvalskryssen ska räknas och man ska förhandla om platser, man har inte en aning om vad som kommer att hända. Den politiska agendan som har dominerat media upphör. Tomt, om man helt plötsligt ska skriva om något annat än politik vet man inte vad man ska skriva om.

Efter Obamavalet hade många stora förhoppningar på de sociala medierna, kanske trodde man att det skulle räcka med att bara finnas där. Många har famlat i mörkret. Många blev besvikna över att det inte tycktes ge så mycket som de hoppats. Besöken på bloggar har uteblivit och följarna på Twitter och Facebook varit modesta.

Varför har politiker få läsare på sina bloggar? Det kan bero på tråkiga inlägg. Själv är jag inte förtjust i att läsa långa, långa blogginlägg av typen debattartikel. Självklart läser jag en del sådana inlägg men det är när det handlar om något intressant som jag är intresserad av men det finns verkligen inte ett självändamål med att skriva multilånga inlägg på akademikersvenska. Sådana inlägg hör hemma i annan media, ja det är iaf vad jag tycker. Sedan tror jag också att politiker rent generellt kanske är sämre på att få in läsare till sin blogg. En del tror att alla ska börja läsa deras blogg. Modebloggarna, har jag en känsla av, är mycket bättre på att vara ute och nätverka på nätet och på så sätt locka andra läsare till sin blogg.

Jag har bloggat sedan 2005 och jag minns min prestationsångest när jag startade. Jag ville skriva något intressant, var rädd för att formulera mig dåligt och lade mycket tid på att få till texten rätt. Nu bryr jag mig inte så mycket om det längre utan skriver rakt upp och ner vad som faller mig in. Tror att det kan vara en fördel att hålla bloggen på ett mer talande språk. Även en fördel med kortare inlägg (inte som det här inlägget då). Tror att det kan finnas en rädsla i att uppfattas som mindre kompetent om inte texten är korrekt formulerad. När jag avslutat min utbildning och var starkt präglad av att filat till tusen på min magisteruppsats tyckte min man att jag skrev så tråkigt att det knastrande (det var så han beskrev mina arbetsansökningar).

Jag tänker inte säga att jag står för ”sanningen” om vad som är rätt och vad som inte är det, detta är bara mina tankar och funderingar och jag är helt säkert på att det kan vara på många olika sätt, dessutom finns det ju inte en homogen grupp av människor som läser bloggar och rör sig på nätet.

Jag tror på att finnas på nätet, jag finner stort nöje i de sociala mediernas möjligheter till samtal. Det handlar inte alltid om högtravande politik, ofta är det vardagshändelser. Man kan möta varandra, möta människor som man kanske aldrig skulle prata med i vanliga fall (bara en sådan sak att de man följer på Twitter sträcker sig från norr till söder över hela Sverige, eller ja hela världen om man väljer det). Det har ofta slagit mig att det finns en så stor omtanke inom de sociala medierna, på Twitter är det t.ex. inte socialt accepterat med troll. Det handlar om att man möts i respekt för varandras olikheter. Det handlar om att ta del av varandras vardag, där finns sjukdomar, människor som dör, sorg, skilsmässor, djup kärlek för sina barn, förälskelser, fester, mat ja allt som kan hända i livet. Det förs politiska diskussioner och ofta är det högt i tak. Jag tycker inte det är en ankdamm, mer som ett stort mingelrum där vi kan mötas.

Har för ett tag sedan även skrivit ett inlägg om sociala medier och valrörelsen på Medie världen , länkar till den om det är så att du är nyfiken och tidigare har missat den

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: