Skip to content

Motion om skattepolitik

mars 24, 2011

Nyss hemkommen från Vårstämman som Kristdemokraterna i Halland höll i Falkenberg. Min motion om att vi behöver en ny skattepolitik blev bifallen.

Motion till rikstinget för Kristdemokraterna

Om att arbeta fram en ny skattepolitik

Förslag till beslut:

–   Att Rikstinget beslutar att partistyrelsen ska få i uppdrag att arbeta för en ny skattereform som tar hänsyn till transpararens och legitimitet

–   Att Rikstinget beslutar att partistyrelsen tar hänsyn till motionens intentioner i arbetet med en ny skattereform

Bakgrund och motivering:

1991 genomfördes ”århundradets skattereform” för att rensa upp i det lapptäcke som kännetecknade vårt skattesystem. Specialregler, undantag och marginaleffekter gör det svårt för skattebetalare att förstå skattesystemet. Alltefter att åren har gått har förändringar i skattesystemet inneburit ett allt större och svårförståligt lapptäcke. Sifo har på uppdrag av Globaliseringsrådet gjort en undersökning vilken bekräftar att skattesystemet är svåröverskådligt för medborgaren.

Skattesystemets utformning kan påverka hur mycket människor väljer att arbeta, göra karriär, hur de skatteplanerar och på så sätt påverkas även storleken på skatteintäkterna. Nästan 60 % av skatteintäkterna kommer ifrån skatt på arbete, viljan att betala skatt påverkas av om människor uppfattar systemet som rättvist. Långtidsutredningens empiriska studier pekar på att en höjd skatt leder till färre arbetade timmar. Höga marginaleffekter kan påverka insatsen som människor lägger in i sitt arbete för att få högre lön.

En hög skattesats kan på pappret se ut att ge mer totala skatteintäkter men de taxerade inkomsterna kan ändras då skattesystemet ändras eftersom människor anpassar sig genom bland annat skatteplanering.

I Sverige har vi länge drivits av ambitionen att ur ett rättviseperspektiv ha en så jämn inkomstfördelning som möjligt vilket är orsaken till att vi har en progressiv inkomstskatt dvs. att ju högre inkomst en person har desto högre procentsats i skatt. Visserligen har vi en proportionell kommunalskatt men i och med grundavdraget blir resultatet att vi betalar en högre procentsats ju mer vi tjänar även om vi ligger under brytpunkten för statlig inkomstskatt. Förutom den kommunala inkomstskatten så utgår även en statlig skatt på 20 % för bruttoinkomster över 395 600 kr. Har du en bruttoinkomst på över 560 900 kr så är den statliga skatten utöver kommunalskatten istället 25 % (då ingår den sk. värnskatten). Den genomsnittliga kommunala inkomstskatten är 2011 31.55 % vilket innebär att marginalskatten för förvärvsinkomst är ca 57 %. Om man även skulle ta hänsyn till arbetsgivaravgiften så skulle den vara 67 % av lönekostnaden.

Marginaleffekterna har de senaste 5 åren minskat för alla grupper förutom den grupp med de allra högsta inkomsterna. Långtidsutredningen visar att de högsta marginalskatterna i Sverige har så snedvridna effekter att de inte genererar några intäkter utan istället innebär en samhällsekonomisk förlust. Om värnskatten enbart finns kvar för att tillfredsställa Jante finns det starka skäl till att avskaffa densamme.

Något som diskuteras mindre än inkomstskatten är de problem som uppstår vid redovisning samt granskning av försäljning av hus/lägenhet. Idag handlar det om att ta hänsyn till vad som är förbättrande reparation och underhåll och vad som är ny till och ombyggnad (grundförbättringar). Den tidsgräns på 5 år som gäller vid förbättrande reparationer gäller inte vid grundförbättringar. Vid en första anblick kan detta anses vara relativt enkelt men så är inte alltid fallet.

Förbättringsåtgärder som avser ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämställda grundförbättringar är alltid avdragsgilla under förutsättning att de årligen, tillsammans med eventuella förbättrande reparationer, uppgår till sammanlagt 5 000 kr. De förbättrande reparationer som avses ska hänföra sig till avyttringsåret eller de fem föregående beskattningsåren. En och samma åtgärd kan innefatta både reparation för vilken avdrag inte ska medges, och en avdragsgill förbättring. Man måste skilja på om förbättringsåtgärden är en grundförbättring, vilket innebär att fastigheten tillförs något som inte funnits tidigare, eller om förbättringsåtgärden är en förbättrande reparation. Är det fråga om en grundförbättring föreligger ”evig” avdragsrätt på samma sätt som för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder, medan en förbättrande reparation förutsätter att åtgärden gjorts inom 5 år före avyttringsåret. Reparation och underhåll utgör åtgärder som har till syfte att återställa eller bibehålla en byggnad i samma skick som när den ny-, till- eller ombyggdes, och avser delar och detaljer som normalt behöver lagas eller bytas en eller flera gånger under en byggnads livslängd. Standardförbättringar av vitvaror, oljepannor, köksskåp m.m. genom den vanliga tekniska utvecklingen utgör inte grundförbättring.

Ett exempel från Skatteverkets handledning:

Den gamla värmepannan ersätts med en bergvärmepump.

Kostnad för borrning och värmepump m.m. uppgår

till 110 000 kr. Kostnad för att byta till ny värmepanna

skulle ha uppgått till 48 000 kr. Merkostnaden för

att byta till bergvärme, 62 000 kr, utgör en avdragsgill

grundförbättring (ombyggnad) och 48 000 kr hänförs till

reparation. Om värmepannan var gammal när huset

förvärvades kan även viss del av den beräknade reparationskostnaden

för värmepannan vara avdragsgill. Förutsätter

dock att åtgärderna i exemplet utförts inom 5 år

före avyttringsåret. Om huset var nytt när det förvärvades

är ingen del av reparationskostnaden avdragsgill

Ett sätt att lösa svårigheterna skulle kunna vara att införa en form av schablonberäkning, att man får yrka avdrag med en viss procent av sina kostnader oavsett om det är reparation eller grundförbättring. Redovisning och beräkning kan även kopplas till antal år som man har bott i huset/lägenheten.

Lilith Svensson

Varberg

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: