Det sköna hatet

Det sköna hatet pratar vi inte så ofta om. Det finns, varför skulle vi annars hata så mycket? När jag var tonåring var jag många gånger väldigt arg. Jag var elak och jag hatade, det är skönt att projicera sina negativa känslor på någon annan. Det är en bedrägligt skön känsla att hata för den äter upp dig innefrån men hade det inte varit så förädiskt skönt hade vi nog inte hatat så mycket.

Det var länge sedan jag skrev. I och med att jag ska sluta med politiken har det brinnande behovet av att delge andra mina åsikter minskat, dessutom behöver jag lufta lite åsikter är det ju oftast enklare att bara skriva en rad på Facebook eller Twitter.

Men idag fick jag ett behov av att skriva av mig lite. Jag kan bli så frustrerad på mänskligheten. Idag var det ett inlägg på Facebook som fick frustrationen att gnaga lite. Kan vi tillsammans inte bara sluta hata, vore inte världen en mycket bättre plats att bo i om vi inte hatade så mycket? Och när jag ändå skriver så vill jag passa på att även lyfta upp att vi bara borde komma överens om att ingen har rätt att döda en annan människa, dödsstraff och krig är ociviliserat, liksom könsstympning och annat förtryck. Dessutom borde vi sluta hota varandra och vara nedlåtande

Och med dessa ord vill jag ändå förtydliga att jag inte är en bättre människa än de flesta människor, att jag är sämre än väldigt många. Att jag fortfarande hatar ibland, att jag är elak, självisk och egoistisk. Vi är alla människor med våra fel och brister, men vi har också ljusa sidor. Jag tror att vi alla kan dra vårt strå till stacken, sluta lyfta hat som ett ideal, göra något bra för någon annan och om vi arbetar för att tillsammans sluta hata tror jag världen kan bli en bättre plats för oss alla.