när det enda som ska tillsättas är rollbesättningen

Tittade på Uppdrag gransknings Den goda viljan I programmet talar man med människor som anser att de blivit felaktigt framställda i media. Ibland kan jag få känslan av att en journalist har en färdig story och det som de behöver är skådespelarna som ska säga sina repliker vilket fick mig att tänka på när jag för ett par veckor sedan uttalade mig i TV4 Halland om fiskdöden. Speakerrösten talade om att man i Varberg hade olika uppfattningar om vem som var ansvarig för tillsynen av dagvattnet, sedan kom jag i bild och där säger jag ”ja det är ju VIVAB”. Frågan jag fick var inte vem som var ansvarig för tillsynen av dagvattnet utan frågan jag fick var vem som var ansvarig för dagvattnet. Visst, kanske är det inte en stor sak men jag blev ändå lite irriterad över att det blev fel. Därför skickade jag morgonen efter ett mail till TV4 Halland.

Hej,
Försökte hitta en mailadress till Olof Andersson som gjorde inslaget om fiskdöden i Varberg men kunde inte hitta någon sådan. I inslaget framställs det som om det finns en oenighet om vem som är ansvarig för tillsynen av dagvattnet, så är inte fallet. Jag sa flera gånger att det är vi som tillsynsmyndighet som har ansvaret för tillsynen av dagvattnet men att vi anser att VIVAB har ett ansvar för dagvattnet. Att ha ansvar för dagvattnet är inte samma sak som att vara ansvarig för tillsynen av dagvattnet.

Med vänliga hälsningar
Lilith Svensson
Ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Varbergs kommun

Jag fick sedan ett svar av Nyhetschefen.

Hej,
Ang synpunkter på inslag:
Efter att ha pratat flertalet gånger med miljö och hälsoskyddskontorets ansvarig tjänsteman , som inte ansåg att det var kommunens sak och VIVABS ledning , som inte ens kände till utsläppet klockan 22.00 trots att det upptäcktes tidigt på dagen i måndags och som därefter hänvisar till polisen så har vi dragit slutsatsen att det är oklart vem som ansvarar för ärendet i detta fallet –dvs vid ett akut läge.

Det du skriver nu ; att ni ”anser” att VIVAB har ansvaret för dagvattnet generellt , det känns också otydligt. ”Anser” VIVAB detsamma ?

Frågan det gäller främst är vem som ansvarar för att vidta åtgärder i ett akut läge vid ett giftutsläpp, och vår slutsats är att varken Miljö och hälsa eller VIVAB känner sig ansvariga. Både Naturskyddsföreningen och Länsstyrelsen ifrågasätter kommunens ansvarstagande och vad jag vet har varken VIVAB eller miljö och hälsoskyddskontoret varit på plats för att ta egna vattenprover eller prov på fisken.

Vilket är intressant information till invånarna i Varbergs kommun.

Mvh

MARIE SJÖBERG
Nyhetschef TV4Nyheterna Halland

Som sagt, det jag vände mig emot var att man framställde det som om det fanns oklarheter vad det gäller ansvar för tillsynen. Själv tackade jag bara för svaret och tänkte som jag brukar göra när det t.ex. gäller en vara/tjänst jag köpt och inte var nöjd med dvs. brukar aldrig gå tillbaka och klaga utan bestämmer mig bara för att inte återkomma till butiken/märket etc.. För det var så det kändes. Givetvis förstår jag att det är en del i mitt uppdrag som ordförande i en nämnd att prata med journalister om vissa saker och jag måste fullfölja mitt uppdrag men kan jag undvika det så ställer jag mig inte gärna inför deras kamera igen.

Vem ska betala?

Via Twitter (en riktig guldgruva) hittar jag länken till Barometern och inlägget från 19-åriga Sofia. Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om henne, tror inte att hon har kunnat föreställa sig vilka reaktioner hennes inlägg kommer att väcka och den starka våg som kommer med sådana reaktioner (ja eller så är hon fullt medveten och har skrivit sin text för att väcka reaktioner, vad vet jag). Sofia är inte ensam om att föra fram dessa åsikter, man talar om exempelvis medborgarlön och att den möjliggör för andra värden att få växa, att människor kan ägna sig åt kultur istället för att fastna i ekorrhjulet. Men för oss som sitter fast i ”ekorrhjulet” så väcker det viss anstöt. Om jag arbetar och försörjer mig varför ska inte du arbeta och försörja dig?

Jag anser att vi ska ha ett skyddsnät, att samhället ska vara där och fånga upp de som inte klarar sig själva, att man ska kunna få försörjningsbidrag, att det finns a-kassa när man står mellan två olika jobb, att vi ska ha studiebidrag etc. Men många gånger talas det mer om rättigheter än skyldigheter. Vad har vi för skyldigheter gentemot varandra och mot vårt gemensamma samhälle? Vad kan vi förvänta oss av varandra?

Givetvis kan man känna att man inte vill arbeta, det är många som går och drömmer om mångmiljonvinsten för att bli ekonomiskt oberoende och få göra precis vad man vill. Men att inte vilja arbeta är inte samma sak som att man har rätt att slippa arbeta för sitt uppehälle. Samtidigt är det ändå en intressant vinkel som hon lyfter upp, kanske är det så att vi arbetar för mycket, för visst är det så att många av oss hade klarat oss med betydligt mindre boende och mindre prylar. Miljön hade också tjänat på det och kanske hade vi till och med varit lyckligare om vi gick ner i arbetstid och tillbringade mer tid tillsammans. Jag vet inte. Men det är ett val man gör, vi kan inte förvänta oss att samhället ska betala för att vi inte vill arbeta.

Sedan är det ett dilemma med människor som inte vill arbeta (nu tror jag inte det är så fasligt många, de allra flesta vill nog försörja sig själva), hur mycket resurser ska vi lägga ner på åtgärder/vuxendagis som inte ger ett önskat resultat. Ska människor som inte kommer i arbete gå från åtgärd till åtgärd? Jag vänder mig emot när siffrorna på sysselsatta människor blir viktigare än innehållet i sysselsättningen, när statistiken är det enda som betyder någonting.

I rättvisans namn får man väl säga att Sofia inte säger att hon inte jobbar eller att hon inte kommer att jobba, hon säger ju faktiskt bara att hon inte vill jobba och det är ju mycket man gör här i livet som man egentligen inte har särskilt stor lust till.

Upplys mig!

Lite då och då, senast idag, hör jag att hyresrätter är en missgynnad boendeform. Ett skäl som anges är att ”bostadsrättsinnehavare och villaägare har skatteavdrag på räntorna”, och givetvis tar man också upp rotavdrag.

Jag vill verkligen förstå. Har du en länk till undersökningar eller dylikt som kan göra mig mer upplyst så tar jag tacksamt emot denna. Jag har ställt frågan men får inget bra svar. Men jag ser och hör det allt oftare och jag vill veta om det stämmer.

Ja vi får avdrag för våra räntor som vi betalar på våra lån men det spelar ingen roll om du har lån för att du köpt ett hus/lägenhet, en bil eller om du slösat upp varenda krona av lånet. Du får som privatperson avdrag för dina räntor och du får på så sätt tillbaka skatten dvs. 30 % av dina räntor upp till 100 000 kr per år.

Om vi gör ett mkt förenklat räkneexempel så innebär det att om du tjänar 100 000 kr per år och ska betala 30 % i skatt så ska du betala 30 000 kr per år i skatt. Om du betalar räntor på 10 000 kr så får du göra avdrag med dessa dvs. 100 000 – 10 000 = 90 000. Det innebär att du ska betala 30 % i skatt på 90 000 kr istället vilket ger en skatt på 27000 kr. Du ”får tillbaka” 3000 kr dvs. 30 % av dina räntor.

Om du har ett företag och har räntor så är räntorna en kostnad i ditt företag, kostnader är avdragsgilla i sin helhet. Företaget skattar på den vinst som företaget gör, vinsten är intäkterna minus kostnaderna. Företaget får alltså avdrag för sina räntor.

Och om vi tar det här med rotavdrag så har jag skrivit om det förut både en och två gånger. Om du renoverar ditt hyreshus får du avdrag med kostnaderna antingen som direkt eller så läggs det på avskrivning.

Jag vet att det periodvis har varit subventioner av olika slag till hyresrätter men snälla om ni sitter inne med upplysningar om varför det är en ogynnad boendeform så upplys mig!

Mitt inlägg i bostadspolitiska debatten

ordförande, ledamöter och åhörare

Vi är alla överens om att det behövs fler bostäder, det är ju därför ett av våra strategiska mål är att bygga fler bostäder för att öka attraktiviteten. Vi vill bygga mycket mer samtidigt är det inte nya stora anonyma miljonprogramområden som vi ropar efter utan det handlar om att bygga en stad där människor trivs och vill vara. Satsa på gröntak och stadsnära odling, låt hyresgäster adoptera rabatter och grönytor för att själva odla, gör hanteringen av dagvatten till vackra inslag, det handlar om hur livet mellan husen ska se ut, vi mår bra av mycket grönt runt omkring oss, vi mår bra av platser där vi kan träffas och vara tillsammans. Varberg ska vara en plats där man vill att sina barn ska växa upp på. En plats där barn och unga, äldre och medelålders, ja där du och jag kan känna oss trygga. 

 

Det handlar inte heller om att riva ner kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer och ersätta ett litet 1700-tals hus med större hyresfastighet. Här måste vi vara kreativa tror jag, anpassa nybyggnationen efter den kringliggande miljön, och var inte rädd för nya lösningar. Jag ser hellre att man bygger in och integrerar ett äldre hus i det nya än att man river för att bygga ett helt nytt kvarter. 

 

infrastrukturen jätteviktig, vi behöver en stad med goda kommunikationer. En stad som inbjuder till att gå och cykla i. En stad där man med lätthet väljer kollektivtrafiken istället för den egna bilen när cykeln inte är ett alternativ. Med en tågtunnel under staden och ett nytt resecentrum får vi detta, dessutom även en ny attraktiv stadsdel. Kristdemokraterna ser fram emot den planerade tunneln. 

 

Det arbetas i kommunen på att göra samhällsbyggnadsprocessen mer effektiv, ett problem är ju att det ofta tar väldigt lång tid från det att planeringsarbetet inleds tills dess att husen väl står på plats. Dessutom är vi här inne angelägna om att vi får den typ av bostäder i kommunen som vi önskar dock finns det en risk att vi ställer sådana krav som fördyrar produktionen och gör att processen tar längre tid. När kommunerna ställer olika krav minskar chansen för ett bolag att bygga enligt färdiga koncept och kostnaderna för byggandet ökar. Här gäller det att vi finner den rätta balansen, för givetvis vill vi vara med och påverka, vi vill ha miljövänliga, energieffektiva och kostnadseffektiva bostäder. Det handlar om politikens gränsdragning, vi behöver ha i åtanke att vår välvilja inte blir en bromskloss. 

 

Som ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer jag i kontakt med bullerproblematiken vid byggnation. Man arbetar inom kommunen för en bättre samverkan men är samtidigt styrd av nationella beslut. Jag ser fram emot den utredning som regeringen tillsatt, senast i augusti ska utredaren redovisa hur samordningen av planläggningen och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och hänsyn enligt miljöbalken i fråga om buller ska öka. Syftet är att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. 

 

Bostadsbyggandet kan inte byggas bort över en natt. Ett sätt är att fritidshusområden blir permanentboende, här har vi den kommande fritidshusutredningen i kommunen. Ett annat är stimulering av andrahandsuthyrningen, att alliansregeringen uppmuntrar att vi hyr ut delar av vår privatbostad. Jag vet inte hur många som vet det men i år är det möjligt att helt skattefritt ha en hyresinkomst på 50 000 kr. 

 

Som avslutning vill jag bara säga att jag tycker att det är jättebra att vi gemensamt har beslutat om att sätta fokus på att öka bostadsbyggandet. Tillsammans kan vi skapa en ännu attraktivare kommun. 

Med varm hand lämnar jag över ordförandeklubban

I måndags var det dags för årsmöte hos Kristdemokraterna i Varberg. Jag hade i år avböjt omval som ordförande. Den främsta orsaken är att jag även är gruppledare och jag anser att dessa två roller lämpligen bör vara åtskilda. Jag valdes till ordförande innan valet, efter valet blev jag också gruppledare. Det känns väldigt bra att min kommunfullmäktigekollega Kerstin Hurtig har övertagit ordförandeklubban, själv sitter jag nu på vice ordförandeposten.

 

 

 

 

 

 

Jag fick en bukett vackra tulpaner med mig hem. Själv är det tyvärr en av mina svagare sidor, det här med att komma ihåg att köpa blommor och visa uppskattning. En del verkar verkligen ha det i sig, ni vet sådan som alltid kommer ihåg födelsedagar etc. kanske borde öva på att bli lite mer sån, jag tycker det är en fin egenskap (och en egenskap man helt klart kan öva upp).

Tack för tiden som ordförande i Varbergs lokalavdelning! Med varm hand lämnar jag nu över ansvaret som ordförande till Kerstin som jag tror kommer att göra ett mycket gott arbete.

Varför fler fysiska bibliotek?

Jag har under en längre tid gått och retat mig på kraven på skolbibliotek och nya folkbibliotek. Bibliotek är jättebra att de finns, vi behöver bibliotekaries hjälp och kunskap, biblioteken fungerar som mötesplatser etc. Men vi behöver inte fler, vi behöver inte satsa mer pengar på lokaler att förvara böcker i. Vi behöver utbyggda e-bibliotek. Varför begränsa oss, med e-böcker kan vi utöka tillgången enormt utan dyra lokalkostnader. Det är här framtiden finns. Alla elever kan få sin kurslitteratur rakt ner i läsplattan och de kan ha med all kurslitteratur hem från skolan.

Låt oss sluta ge gamla lösningar på våra behov, sluta kräv nya bibliotek/skolbibliotek.

Vad hände 2012?

Då går vi än en gång in i ett nytt år och vi har nya möjligheter att börja om från början. Tänk att det redan har gått 3 år sedan vi gick in i valåret 2010, nästa år är det på nytt val. Så här i början av 2013 kan det vara på sin plats med en liten tillbakablick på 2012.

I januari invigdes vårt kulturhus, Komedianten, under pompa och ståt. Ett kulturhus som förutom bibliotek har en stor och ljus konsthall med nutidskonst att beskåda, det finns barnteaterscen, sagogrotta, möjlighet att sitta och plugga, en konstpedagogiska verkstad, och Tovedahls café. Kulturhuset blev en stor succé och besökandet ökade.

Göran Hägglund utmanades om partiledarposten av Mats Odell. Göran Hägglund omvaldes till partiledare med 70 % av rösterna, Maria Larsson till första vice ordförande med 56 % av rösterna samt David Lega som valdes enhälligt utan diskussion till 2:a vice ordförande. Utmaningen ledde till många interna diskussioner inom partiet som jag tror har varit nyttigt.
Jag blev omvald som ordförande för Kristdemokraterna i Varberg. Jag är sedan valet både gruppledare och ordförande och det kanske inte är helt optimalt. Jag tror att det skulle vara bättre att om dessa roller var uppdelade, vilket vi tidigare har haft.

I april antogs mål och inriktningar för Varbergs kommun. Dessa handlade om ökat ansvar för miljön och klimatet, bättre företagsklimat för fler jobb, fler bostäder för ökad attraktivitet samt fokus på välfärdens kärna. Dessa mål och inriktningar tog sitt avstamp i vår nya vision om att bli västkustens kreativa mittpunkt. På nationaldagen hade jag den stora äran att, tillsammans med  kommunfullmäktiges ordförande Margareta Lorentzen dela ut kommunens miljöpris. Priset gick till Anna-Greta Sturesson och Göran Johnsson för deras arbete med ängs- och betesmarkerna kring gården Vadkärr.
I november var det som vanligt budget som hanterades på fullmäktige, här kan du läsa mitt budgetanförande. Jag måste säga att det är en ynnest att bo i en tillväxt kommun som av tradition styrs av alliansen även innan alliansen var ett begrepp. Vi har en god ekonomi och behöver inte dra ner på verksamheter som en del andra kommuner tvingas göra. Med det sagt inte sagt att vi har ett stort överskott som vi inte vet vart vi ska göra av. Vi har en tung framtida investeringsbudget och det är nödvändigt att prioritera. Göran Hägglund besökte Varberg och de två EU-projekten Steget mot arbete och Revansch. Det blev en stor artikel i HN.

Och sedan var vi helt plötsligt framme vid årets slut, bloggen har inte varit så frekvent uppdaterad under året vilket säkert bidrar till att jag glömt mycket som hänt under året.